Jag och Hassan.. eller mest jag om jag ska vara ärlig ville berätta för alla så snabbt som möjligt.
Hassan ville vänta lite eftersom det är ganska stor chans att någonting ska gå fel inom de första tolv veckorna.
Iaf.. Vi satt och disskuterade om hur vi skulle berätta för våra familjer..

Hassan visar sin mobil där han skrivit ett sms ''nicco är på smällen''.. och säger '' haha, ska vi skicka detta till min bror.. ''aa, visst svarar jag och trycker snabbt iväg på skicka knappen.. och vad kommer inte upp på mobilen om inte ''skickat till niccos syrra''.. WTF!! Dummis Hassan lurade mig..

Jag gav snabbt igen med att verkligen skicka ett sms till hans bror..
Efter detta bestämde vi oss för att vara lite mer seriösa när vi skulle berätta för resten av våra familjer.

Jag berättade för min andra syster som blev jätteglad och gratulerade. Nu var det bara mina föräldrar och min bror kvar.
Min bror bor i Göteborg och jag ville inte berätta det över telefon till honom så planerade att jag skulle berätta till han så fort han hade vägarna förbi Halmstad.

Ringde mamma..Fanns inte en chans i världen att jag skulle berätta det för mina föräldrar face to face.. Varför vet jag inte riktigt.. var nog väldigt nervös över hur de skulle ta det. 
Berättade över telefonen att vi skulle få en bebis och att vi bestämt oss för att behålla.
Hon tog det väldigt lungt faktiskt och frågade om vi var helt säkra och om vi förstod hur det skulle förändra våra liv osv...
När vi lagt på luren tog det inte lång stund förens min pappa ringde upp för att gratulera..


Hassan berättade för sin familj några dagar efter mig.. De blev jätteglada och gratulerade. 
 
Jag tycker att det gick väldigt bra med att berätta för våra nära och kära..